Skolan vill att jag ska dö och vara okreativ! okej kanske inte riktigt

MMin skola är lite ondskefull ibland. Vi ska lämna in bostaden (hemkunskapsuppsats), en uppsatts om genetik i no:n plus att jag ska böja regelbundna och oregbundna verb i franska. ALLT är till på torsdag!!! gaaah jag orkar inte med mitt liv just nu. Sen ska jag läsa en massa sidor i SO om judendommen också tydligen. Jag var sjuk i fredags och då fick vi tydligen en engelska läxa med massa frågor nu när jag tänker efter.
Ändå trots dessa läxor som ger mig dödsångest så halvskäller vår käre engelskalärare på oss för att vi  har så lite läxor för att gå i nian. Ee... okej... visst.. säger du det så Patrick. Fick tillbaka mitt SOprov idag, fick VG+ plus. Känns helt ok faktiskt. Komemr antagligen sänka mig eftersom jag fick MVG i samhällskunskap faktiskt. Känns lite segt eftersom jag gillar sammhällskunskap. I vanliga fall får man vara rätt så kreativ i det ämnet men nu handlade det ju om ekonomi som inte direkt är mitt starkaste ämne. Min kära SOlärare sa att det är så mycket som pågår i mitt huvud att jag mina svar försvinner iväg åt annat håll, och visst det gör de! jag tänker vidare från det mer männskliga perspektivet. Det perspektivet som är intressantare enligt mig. Alla uppgifter där man ska skriva fakta så glider jag iväg in på vad jag och etiken tycker. Det är helt enkelt den jag är.
Det jobbiga är att jag sammtidigt har en väldigt bra idé till en tavla, en krönika och en bok! Fan jag är inte gjord för att sitta och plugga in fakta! Jag är gjord för att tänka själv, vara kreativ och dela mina egna åsikter. Så nu tänker jag sätta igång och göra två snitsiga frammsidor till No:n och hemkunskapen. Det mest kreativa på min lista över saker jag måste göra.
Jag vet att jag inte kommer bli ekonom, kontorist eller något arbete med hundra ton papper. Jag vet också att så många andra ungdommar säger så men jag vet det, jag känner det. Ja brinner för kreativiteten på så många olika sätt. Journalist, designer, författare, krönikör, musiker. Ja du valmöjligheterna är många men målet är detsamma. En fantastisk framtid. Livet löser sig alltid för den optimistiske.
Hoppas att i alla fall någon tog sig tiden att läsa denna lite längre text. Fick ut lite av det som rör sig runt i mitt huvud

Jag känner jultomten...

Så bäst för dig att du skriver något snällt nu...

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0